French Impressionist Painter, 1841-1919 French painter, printmaker and sculptor. He was one of the founders and leading exponents of IMPRESSIONISM from the late 1860s, producing some of the movement's most famous images of carefree leisure. He broke with his Impressionist colleagues to exhibit at the Salon from 1878, and from c. 1884 he adopted a more linear style indebted to the Old Masters. His critical reputation has suffered from the many minor works he produced during his later years.   Related Paintings of Pierre-Auguste Renoir :. | The Senie at Asnieres | Ambroise Vollard Portrait | Odalisque | Woman with a Parrot | Gabrielle in Oriental Costume |
Related Artists:
Henry Mark Anthony
(4 August 1817 - 1 December 1886) was an English landscape artist, often favourably compared to John Constable by critics. He exhibited at many major art institutions and travelled widely, being credited with introducing the en plein air style of painting to Britain.
John Ruskin
English Romantic Writer and Painter, 1819-1900 English art critic. Born into a wealthy family, Ruskin was largely educated at home. He was a gifted painter, but the best of his talent went into his writing. His multivolume Modern Painters (1843 C 60), planned as a defense of painter J.M.W. Turner, expanded to become a general survey of art. In Turner he saw "truth to nature" in landscape painting, and he went on to find the same truthfulness in Gothic architecture. His other writings include The Seven Lamps of Architecture (1849) and The Stones of Venice (1851 C 53). He was also a defender of the Pre-Raphaelites. In 1869 he was elected Oxford's first Slade professor of fine art; he resigned in 1879 after James McNeill Whistler won a libel suit against him.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).